Oj, snacka om att jag har haft många sådana! 

Det var en gång (haha) i min förra skola, det var bara jag och Patricia kvar i vårat kompliment. Vi skulle ta på oss skorna och så säger jag helt plötsligt: Maria är en riktigt bra lärare! Den bästa vi har tror jag. Och så kommer hon precis runt hörnet och kollar på mig, skrattar och tackar så mycket. Det vra jättepinsamt! Men nu när jag tänker efter så var det ju bara en komplimang.. Som hon egentligen inte skulle ha fått höra.. Haha.